Ordlista

Ordlista

Det kan ibland vara svårt att förstå de ord, benämningar samt det fackspråk som används när man söker bygglov, gör en anmälan eller generellt inom byggbranschen. Vi har därför på denna sida samlat en del av de svåraste och mest förekommande orden.

Saknar du något ord eller en förklaring? Tycker du att vi borde lägga till ett svårt eller krångligt ord i vår ordlista?

Eller vill ni ha hjälp med att förstå ett ord?

Maila då gärna oss så hjälper vi dig!

Anmälan

Även om det inte krävs bygglov för en åtgärd kan det krävas en anmälan.
Exempel på åtgärder som kräver en anmälan är tex Attefallshus, eldstad, ventilation, eller ändring av planlösning.

En skillnad i anmälningsärenden är att det i anmälningsärenden måste fattas ett beslut inom 4 veckor från den dag ärendet är komplett. Detta skiljer sig mot bygglov där tidsfristen är tio veckor.

Arbetsplatsbesök

Ett arbetsplatsbesök ska göras i de fall ett tekniskt samråd krävs och om det inte bedöms onödigt att hålla ett sådant som till exempel vid mindre komplicerade åtgärder.

På arbetsplatsbesöket kontrolleras det att kontrollplanen och bygglovet följs, att den kontrollansvarige är närvarande i föreskriven utsträckning samt att inget uppbenbart strider mot byggreglerna.

Vid ett arbetsplatsbesök ska byggnadsnämndens handläggare samt kontrollansvarig vara med. Det är lämpligt och rekommenderas alltid att byggherren även är med.

Klicka här för att läsa mer om arbetsplatsbesök på Boverket.se

Boverkets byggregler (BBR)

Boverkets byggregler (BBR) innehåller föreskrifter och allmänna råd till vissa krav i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen. I Boverkets byggregler får man mer tydliga exempel och råd på hur man uppfyller de tekniska egenskapskraven.

BBR's olika avsnitt;
1. Inledning
2. Allmännaregler
3. Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen
4. Upphävt avsnitt
5. Brandskydd
6. Hygien hälsa och miljö
7. Bullerskydd
8. Säkerhet vid användning
9. Energihushållning

Klicka här för att läsa mer om Boverkets byggregler på Boverket.se

Brandskyddsbeskrivning

En brandskyddsbeskrivning är en handling som redogör hur brandskyddet avses att utföras och hur man avser att uppfylla brandkraven för en byggnad eller ett byggnadsverk.

Brandskyddsbeskrivningen lämnas ofta i samband med bygglovsansökan eller anmälan.
I vissa fall kan brandskyddsbeskrivningen lämnas inför ett tekniskt samråd.

Det är alltid bra att lämna brandskyddsbeskrivningen så tidigt som möjligt. Detta för att man på sätt tidigt kan upptäcka eventuella brister i brandskyddet.

Klicka här för att läsa mer om brandskyddsdokumentation på Boverket.se

Brandskyddsdokumentation

En brandskyddsdokumentation är en relationshandling som visar brandskyddets faktiska utförande efter att byggnationen har slutförts.

Brandskyddsdokumentationen lämnas sedan in som ett underlag inför ett slutbesked.

Klicka här för att läsa mer om brandskyddsdokumentation på Boverket.se

Bullermätning och Bullerutredning

I både miljöbalken, plan- och bygglagen och plan och byggförordningen innerhåller krav på hälsa och säkerhet. Höga bullernivåer kan ge negativa konsekvenser för människors hälsa därför ställs det krav på både bullerutredning vid planläggning av detaljplaner och även ibland bullermätning vid byggnation.

En bullermätning även kallad akustik- eller ljudmätning är en mätning där man mäter ljudnivåer.

Beroende på byggnadstyp och byggnadens placering tex nära en väg så kan krav ställas på att en bullermätning utförs. Man kan mäta både det inre bullret och yttre bullret.

Vid en inre bullermätning görs mätningen inom en byggnad och kan till exempel innebära att man mäter ljudnivåer mellan olika lägenheter i ett flerbostadshus eller olika rum i en skola.

Vid en yttre bullermätning mäts ljudet utifrån från till exempel väg eller järnväg.

En bullerutredning görs inför eller vid en planläggning. Då mäter man upp buller nivåer inom detaljplaneområdet. Ofta utreds flera delar som till exempel en ökad framtida biltrafik.

Klicka här för att läsa mer om buller på Boverket.se 

Byggherre

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun, en region eller en statlig myndighet.

Oftast är fastighetsägaren densamma som byggherre.

Klicka här för att läsa mer om byggherre på Boverket.se

Bygglov

Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av byggnader. Bygglov krävs även för vissa andra anläggningar än byggnader. Inom detaljplanelagt område krävs också bygglov för skyltar och ljusanordningar.

Kommunen gör en bygglovsprövning. Där granskas den planerade åtgärden gällande lokalisering, yttre utformning och tillgänglighet. Bygglovet utgör ett sorts tillstånd att utföra den åtgärd som ansökan avser.

Den lagstadgade tidsfristen för handläggning av ett bygglov är 10 veckor från den dagen ärendet är komplett.

Klicka här för att läsa mer om när bygglov behövs på Boverket.se

Byggnadshöjd

Enkelt förklarat så är byggnadshöjden det avståndet från marken och upp till där takplanet möter fasadplanet. Har marken varierande höjd behöver en medelmarknivå räknas fram.

Byggnadshöjden räknas då från medelmarknivån och upp till där takplanet möter fasadplanet.

Klicka här för att läsa mer om höjder på Boverket.se

Byggrätt

I en detaljplan, byggnadsplan eller till exempel stadsplan framgår det hur mycket av fastigheten som får bebyggas, vad fastigheten får användas till samt utformningen. Det är alltså i detaljaplanen, byggnadsplanen eller stadsplanen som man utläser fastighetens byggrätt ''rätt att bygga''.

I dessa planer finns bestämmelser som reglerar byggnaders storlek, höjd, antal byggnader, avstånd till tomtgräns, kulörer m.m på fastigheten.

Dagvatten

Dagvatten är regn och smältvatten.

Vid byggnationer är det viktigt att projektera så att dagvattnet inte skadar byggnader eller skapar en olägenhet. Dagvatten ska oftast tas hand om på den egna fastigheten och får inte rinna vidare till en grannfastighet.

Dagvattnet kan komma från hustak, vägar, parkeringsplatser eller till exempel hårdgjord yta på fastigheten.

Delgivning

Delgivning innebär att en handling eller ett beslut lämnas till en person på ett dokumenterande sätt.

Syftet med delgivning är att det ska finnas bevis på att en person har tagit del av ett beslut eller handling och vid vilken tidpunkt det gjordes.

Klicka här för att läsa mer om delgivning på Boverket.se

Detaljplan

Genom en detaljplan reglerar kommunen hur marken och vattnet ska användas. I en detaljplan framgår det hur bebyggelsen ska se ut och utformas. En detaljplan reglerar vilka typer av byggnader som får uppföras, hur de får användas, deras storlek m.m.

Ekonomibyggnad

En ekonomibyggnad är en byggnad som är inrättad och används för näring av jordbruk, skogsbruk eller liknande näring. Utanför detaljplanelagt område krävs det vanligtvis inget bygglov för att uppföra, riva eller flytta en ekonomibyggnader.

Klicka här för att läsa mer om ekonomibyggnader på Boverkets hemsida. 

Energiberäkning

En energiberäkning är en handling där man beräknar den teoretiska energiförbrukningen och som redogör hur en byggnads energiförbrukning kommer att se ut vid ett normalår.

I energiberäkning tar man hänsyn till och räknar samtliga energitekniska egenskaper som byggnaden och installationerna har och som påverkar byggnadens energianvändning.

Man tar hänsyn till delar som tex byggnadens värmetröghet, klimatskärmens värmeisolering, interna energitillskott från exempelvis belysning och personvärme.

Till skillnad från en U-medelvärdesberäkning som enbart redovisar klimatskärmens värmeisolering så är en energiberäkning mer omfattande där hänsyn tas till fler faktorer.

Europeiska konstruktionsstandarder / Boverkets konstruktionsregler (EKS)

Boverkets konstruktionsregler, EKS, innehåller föreskrifter och allmänna råd till kraven på byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF.

EKS anger hur de europeiska konstruktionsstandarderna, så kallade eurokoder, ska tillämpas. EKS utgör tillsammans med eurokoderna det svenska regelverket för verifiering av byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet.

Klicka här för att läsa mer om Boverkets konstruktionsregler på Boverket.se

Fasadritning

En fasadritning redovisar byggnadens fasad. En fasadritning ska redovisa byggnadens fasader från samtliga väderstreck. Exempelvis redovisas fasader på följande sätt ''Fasad mot norr'' eller ''Fasad mot nordost'' Vanligtvis har en byggnad fyra fasader. 

Det är viktigt att fasadritningen är detaljerad och har med samtliga delar såsom fasadens utformning, färg, fönster, dörrar, skorsten, tak m.m. Vid ändring av marknivåer så behöver befintliga och nya marknivåer redovisas på fasadritningarna.

Byggnadsnämnden önskar ofta få en fasadritning i skala 1:100 ibland kan även en skala i 1:50 godtas.

Färdigställandeskydd

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti.
Skyddet är tänkt att skydda och hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel går i konkurs och inte kan fullgöra sina åtaganden.

Kravet på färdigställande skydd gäller alltså enbart när åtgärden utförs av en näringsidkare/företag åt en konsument (privatperson) räkning.  

Exempel på undantag då ett färdigställandeskydd inte behövs;
- När en näringsidkare/företag själv är byggherre och uppför huset
- När en byggherre själv uppförhuset (självbyggare)

Klicka här för att läsa mer om färdigställandeskydd på Boverket.se

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning sker genom att en handling eller beslut skickas till mottagaren och att ett kontrollmeddelande skickas kort därefter. Ofta skickas kontrollmeddelandet nästa arbetsdag.

Klicka här för att läsa mer om förenklad delgivning på Boverket.se

Förhandsbesked

Ett förhandsbesked är en typ av ansökan där man prövar om en viss åtgärd lämplig och om den kan tillåtas eller inte på fastigheten. Man ansöker oftast om ett förhandsbesked för en åtgärd där fastigheter ligger utanför detaljplan och i områden utan områdesbestämmelser.

Klicka här för att läsa mer om förhandsbesked på Boverket.se

Geoteknisk undersökning

En geoteknisk undersökning är en undersökning där man fastställer jord-, berg och grundvattenförhållanden.
Syftet med en geoteknisk undersökning är att ta reda på grundens förutsättningar.

Genom en geoteknisk undersökning som redovisar markens förustättningar kan man på ett enklare sätt avgöra vilken typ av grund, teknisk lösning samt dimensionering som är bäst lämpad.

Grannehörande

Vid handläggningen av en ansökan om lov eller förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta grannar och andra och ge dem tillfälle att yttra sig.

Grannar hörs i de fallen en åtgärd avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser. Grannar ska även höras om en åtgärd inte är reglerad i bestämmelserna.

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska grannar höras för alla åtgärder utom komplementbyggnader och små tillbyggnader som gäller ett en- eller tvåbostadshus.

Klicka här för att läsa mer om grannehörande på Boverket.se

Huvudbyggnad

Huvudbyggnad är en term som oftast används för en- och tvåbostadshus.
Huvudbyggnaden är den viktigaste byggnaden på en fastighet sett till funktionen.

En ''vanlig villa'' med en bostad (enbostadshus) eller två bostäder (tvåbostadshus) är exempel på huvudbyggnader.

Övriga byggnader som tex garage, uthus, växthus eller Attefallshus är exempel på komplementbyggnader som kompletterar huvudbyggnaden. 

Komplementbostadshus

Ett komplementbostadshus är en komplementbyggnad som är inredd som en självständig bostad. Byggnaden kan antingen användas som en permanentbostad eller som ett fritidshus.

Komplementbyggnad

En komplementbyggnad är ett komplement till en huvudbyggnad. Exempel på komplementbyggnader är garage, uthus, växthus, gäststuga och bastu m.m.

Konstruktionsritning (K-ritning)

En konstruktionsritning visar hur en byggnad, byggnadsdel eller ett byggnadsverk är uppbyggt. 
Konstruktionsritningen redovisar samtliga material i konstruktionen och ofta även hur byggnadsdelar som tex grund, stomme och tak är förankrade mot varandra.

En konstruktionsritning krävs alltid när man bygger nytt och bygger till. En konstruktionsritning kan även krävas vid ombyggnad eller vid åtgärder där bärande konstruktion påverkas.

Kontrollansvarig

En kontrollansvarig medverkar och hjälper byggherren att uppfylla de krav som finns i bygglagstiftningen.
Den kontrollansvarige hjälper byggherren att ta fram en kontrollplan och ser till att den följs.

En kontrollansvarig är med på tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd.
När ett projekt är färdigställt skriver en kontrollansvarig ett utlåtande som då ligger till grund för slutbesked.

Klicka här för att läsa mer om kontrollansvariga på Boverket.se

Kontrollplan

En kontrollplan är ett dokument som innehåller de viktigaste kontrollerna som behövs för att säkerställa att byggnationen uppfyller samhälletskrav enligt plan- och bygglagen.

En kontrollplan ska innehålla information såsom;
- Vad ska kontrolleras
- Vem ska kontrollera
- Hur ska kontrollen göras
- Mot vad ska resultatet (Tex allmänt råd i BBR, en standard eller en handling)
- På vilket sätt ska resultatet redovisas

Kontrollplanen ska också innehålla information om organisationen i projektet och dess kontaktuppgifter.
Organisationen består av de som deltar i projektet såsom entreprenörer, projektörer konsulter m.m.

Klicka här för att läsa mer om Kontrollplan

Kulturmiljö

Kanske har ni hört talas om Kulturmärkta byggnader? Då vet ni att dessa är ''särskilt värdefulla'' och ''skyddade'' och att de inte ska förvanskas.

Kulturmiljön är en viktig del av kulturarvet som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi har övertagit medvetet eller omedvetet. Därför finns kulturmiljöskyddet.

Byggnader som är av särskilt värde ska därför skyddas och varsamt renoveras så att de inte förvanskas. 

Läs mer om kulturvärden på Boverket.se

Marklov

Inom områden med detaljplan kan det krävas ett marklov vid schaktning eller fyllning. Marklov kan även krävas vid trädfällning, skogsplantering och markåtgärdes som försämrar markens genomsläpplighet.

Marklov kan även innefatta åtgärder där berg påverkas genom tex spräning och där höjder ändras.
Marklov krävs inte utanför detaljplan.

Den lagstadgade tidsfristen för handläggning av ett marklov är 10 veckor från den dagen ärendet är komplett.

Klicka här för att läsa mer om marklov på Boverket.se

Medelmarknivå

Vid uppförande av en byggnad på en sluttande tomt så behöver man räkna fram en medelmarknivå. 
Marken intill byggnaden kan på en sida vara högre och på de andra sidorna lite lägre. Därför behöver man räkna fram en medelmarknivå (ett genomsnitt) av markhöjden intill byggnaden.

Det är den höjden (Medelmarknivån) som byggnadens byggnadshöjd, nockhöjd eller totalhöjd räknas ifrån.

Som ett enkelt expempel tar vi ett hus där marken har en jämn lutning och där husets bakre del ligger på en höjd på +45 m och där husets främre del ligger på en höjd på +43 meter.

Medelmarknivån blir då +44 meter. (ett genomsmitt av de båda höjderna)

Klicka här för att läsa mer om höjder på Boverket.se

Nockhöjd

En nockhöjd avser yttertakets högsta punkt mätt från medelmarknivån.

Klicka här för att läsa mer om höjder på Boverket.se

Nybyggnadskarta

En nybyggnadskarta är ett kartunderlag som krävs vid nybyggnad och tillbyggnad.

En nybyggnadskarta redovisar fastighetens förusättningar där flera viktiga delar ligger till grund för prövningen av bygglov eller anmälan.

Nybyggnadskartan redovisar bland annat, fastighetens exakta läge och mått, befintliga byggnader som finns på fastigheten, vägar, gator, höjder, anslutningspunkter för VA, och ibland även andra ledningar som tex kommunala el eller VA ledningar.

Därför är en nybyggnadskarta viktig för handläggningen av ett bygglov eller en anmälan och det är på nybyggnadskartan som förslaget av den önskade åtgärden ritas in.

Det finns olika typer av nybyggnadskartor, Kontakta alltid kommunen först för att veta vilken nybyggnadskarta ni behöver för er åtgärd.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

En obligatorisk ventilationskontroll är en funktionskontroll av ventilationssystemet.

Man kontrollerar att ventilationsystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden, att instruktioner och skötselanvisningar finns tillgängliga samt att ventilationssystemet fungerar som det ska.

För ett en- och tvåbostadshus krävs endast en första installationsbesiktning / Första obligatoriska ventilationskontroll (OVK). För andra byggnadstyper ska det göras en kontroll var 3:e respektive var 6:e år beroende på typ av byggnad och ventilationstyp.

Klicka här för att läsa mer om Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) på Boverket.se

Plan- och byggförordningen (PBF)

Plan- och byggförordningen (PBF) innehåller bland annat definitioner av byggnadshöjd och begreppet våning.
I förordningen hittar man även krav på byggnadsverk, byggprodukter, skyltar men även regler för anmälan och byggsanktionsavgifter.

I plan- och byggförodningen hittar man alltså bestämmelser för tillämpningen av plan- och bygglagen.

Klicka här för att läsa mer om Plan- och byggförordningen

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan- och bygglagen trädde i kraft den 2 maj 2011. I plan- och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande.

Klicka här för att läsa mer om Plan- och bygglagen

Plan- och lägeskontroll

En plan- och lägeskontroll är en kontroll av att en byggnad eller byggnadsverk är placerad på rätt ställe.

Kontrollen visar om byggnadens eller byggnadsverket storlek, mått, form, läge i plan och höjd stämmer med bygglovsbeslutet eller startbeskedet.

Planritning

En planritning visar planlösningen på ett plan ovanifrån. På planritningen ser man rumdsindelningen de olika rummen, ytor, väggar dörrar, fönster samt den fasta möbleringen som tex kök. Man ser också den föreslagna lösa möbleringen som till exempel säng, soffa matbord m.fl. 

Byggnadsnämnden önskar ofta få en planritning i skala 1:100 ibland kan även en skala i 1:50 godtas.

Remiss

En remiss är en hänvisning av ett ärende som skickas till en annan instans/myndighet för yttrande innan ett beslut fattas. 

En bygglovsavdelning kan till exempel skicka en remiss till en miljöavdelning för få svar om en åtgärd är lämplig eller om åtgärden kommer att utgöra en stor miljöpåverkan.

En remiss görs ofta då en avdelning behöver ha mer information om en fråga från någon med mer kompetens i ämnet.

Remissvaret ligger då ofta till grund om ett bygglov ges eller nekas.

Rivningslov

Inom detaljplan behöver man oftast ett rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad.
Fastigheter som är utanför detaljplan eller områdesbestämmelser behöver aldrig rivningslov. Däremot kan en anmälan fortfarande behövas.

Kontakta alltid kommunen för få information om vad som gäller för din fastighet.

För rivningslov är tidsfristen för handläggning av en rivning 10 veckor från den dagen då ärendet är komplett.
Vid anmälan är tidsfristen 4 veckor från den dagen att ärendet är komplett.

Klicka här för att läsa mer om rivning på Boverket.se

Sektionsritning

En sektionsritning visar en genomskärning igenom en byggnad ''ett snitt''. På sektionsritningen ser man rumshöjder, golvnivå, byggnadshöjd, taklutning, grund m.m. På en planritning ska det markeras vart snittet är taget.

Byggnadsnämnden önskar ofta få en planritning i skala 1:100 ibland kan även en skala i 1:50 godtas.

Situationsplan

Situationsplanen är den ritning som visar fastigheten och åtgärden ovanifrån.
Situationsplanen ritas in på en nybyggnadskarta.

En situationsplan ska ha med samtliga byggnader och fastighetens gränser samt förusättningar.
På situationsplanen ska byggnaders storlek, avstånd till varandra och avstånd till tomtgräns redovisas.

Utöver det ska även parkeringar, gångvägar och höjder redovisas.

Slutbesked

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked.

Man måste alltid erhålla ett slutbesked innan en byggnad, åtgärd eller installation kan tas i bruk.
Att ta en byggnad, en åtgärd eller installation i bruk utan slutbesked kan ha påföljder som sanktionsavgift eller leda till tex att en försäkring inte gäller.

Klicka här för att läsa mer om slutbesked på Boverket.se

Slutsamråd

Slutsamråd (möte på plats vid byggnationen) ska hållas för byggåtgärder där ett tekniskt samråd krävts om det inte uppenbart är obehövligt. Byggnadsnämnden ska skriftligt kalla byggherren, kontrollansvarig samt övriga som byggndasnämnden anser bör vara med. 

Under slutsamrådet går man igenom följande delar;
- Hur kontrollplanen och villkoren i startbeskedet följts
- Avvikelser mot bygglov eller tekniska förskrifter
- Kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på arbetsplatsen
- Kontrollansvariges utlåtande
- Övriga handlingar
- Behovet av andra åtgärder
- Förutsättningar för slutbesked

Klicka här för att läsa mer om slutsamråd på Boverket.se

Startbesked

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller en anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked.

Det vill säga att man alltid måste erhålla ett startbesked innan en åtgärd får påbörjas. 
Att påbörja utan startbesked gör en åtgärd olovlig och kan leda till sanktionsavgifter.

Klicka här för att läsa mer om startbesked på Boverket.se

Strandskydd

Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller i hela landet.
Skyddet gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag.

Strandskyddets syfte är att skydda och trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet.

Strandskyddet gäller från strandkanten och 100 meter in på land och 100 meter ut i vattnet.
Länstyrelsen kan i vissa fall utöka strandskyddet upp till 300 meter. Detta görs för att säkerställa något av strandskyddets syften.

Klicka här för att läsa mer om strandskydd på Boverket.se

Tekniskt samråd

Ett tekniskt samråd är ett möte mellan kommunens byggnadsnämnd (byggnadsinspektör) samt byggherre och kontrollansvarig. Ibland deltar även entreprenörer, konstulter och övriga projektörer. Dock är detta mer vanligt vid större och mer komplicerade projekt.

Under det tekniska samrådet går man igenom projektet, hur det planeras, organiseras, hur det ska genomföras. Man går igenom kontrollplan och de övriga tekniska handlingar som lämnats.

Klicka här för att läsa mer om tekniskt samråd på Boverket.se

Tillgänglighetsutlåtande

Byggnader ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

Ett tillgänglighetsutlåtande är ett dokument som som tas fram av en certifierad sakkunig inom tillgänglighet (TIL).

Ofta krävs ett tillgänglighetsutlåtande vid stora och komplexa projekt där man vill säkerställa att tillgängligheten kommer att uppfyllas.

Exempel på projekt där ett tillgänglighetutlåtande krävs är; flerbostadshus, kontor, skolor, sjukhus och restauranger m.m.

Klicka här för att läsa mer om tillgänglighet på Boverket.se

Totalhöjd

Totalhöjd är mer ovanlig bestämmelse för vanliga byggnader. Totalthöjd används ofta högra byggnader och vid andra typer av byggnadsverk som till exempel radiomaster.

Vid nockhöjd eller byggnadshöjd kan tex skorstenar, ventilationschackt eller hisschakt sticka upp ovanför angviven nock eller byggnadshöjd. Vid totalhöjd får inget sticka upp ovanför angiven totalhöjd.

Klicka här för att läsa mer om höjder på Boverket.se 

U-medelvärdesberäkning

En U-medelvärdesberäkning är en beräkning där man får fram ett genomsnittligt värde på klimatskalets värmeförlust. Klimatskalet är byggnadens grund, ytterväggar, tak, fönster och dörrar (allt mot det fria).

Man räknar ihop grundens, ytterväggarnas, takets, dörrarnas och fönstrens U-värde samt yta och får då fram ett genomsnittligt värde på byggnadens / klimatskärmens värmeförlust = U-medelvärde

Utstakning / Utsättning

Utstakning eller utsättning kallas det när man markerar var en byggnad ska placeras innan en byggnation påbörjas.

Innan en byggnation påbörjas markerar en utsättare/mättekniker det område på fastigheten där byggnaden ska uppföras. Storleken och placeringen behöver stämma överens med bygglovet eller anmälan.

Det är väldigt viktigt att byggnaden hamnar rätt och att storleken stämmer innan byggnationen påbörjas. Det kan bli väldigt kostamt om man till exempel behöver flytta eller riva en byggnad har placerats fel eller som har blivit för stor.

Utsättare / Mättekniker

En utsättare kallas ibland mättekniker och en mättekniker kallas ibland utsättare.
Det beror alltså på i vilket skede de utför jobbet. Ofta gör samma person båda delarna.

Utsättning = Kallas det när man markerar var en byggnad ska placeras innan en byggnation påbörjas.
Inmätning = Till exempel en Plan- och lägeskontroll är en inmätning av en grund eller byggnad efter uppförandet.

Innan en byggnation påbörjas markerar en utsättare/mättekniker det område där en byggnad ska uppföras.
Efter grunden eller byggnaden är uppförd görs en inmätning som kallas Plan- och lägeskontroll.

Det är väldigt viktigt att byggnaden hamnar rätt och att storleken stämmer överens med bygglovet eller anmälan innan en byggnation påbörjas. Det kan bli väldigt kostamt om man till exempel behöver flytta eller riva en byggnad som har placerats fel eller som har blivit för stor.

Verksamhetsbeskrivning

När bygglov söks eller när en anmälan görs som avser en verksamhet krävs det att man även lämnar in en verksamhetsbeskrivning. 

Verksamhetsbeskrivningen ska tydligt redogöra verksamhetens inrikting och och eventuell påverkan för omgivningen.

Verksamhetsbeskrivningen ska till till exempel redogöra hur många personer som kommer att vistas i byggnaden och runtomkring verksamheten, vilka öppetider, och annan relevant information för prövningen av bygglovet eller anmälan.

Yttrande från skyddsombud

När man söker bygglov eller gör en anmälan för verksamheter kan det ibland krävas ett yttrande från ett skyddsombud. 

Skyddsombudet representerar och företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.
Därför ska skyddsombudet delta i planeringen av nya eller ändrade arbetslokaler och på så sätt medverka för att skapa en bra arbetsmiljö.

Skyddsombudet ser bland annat över lokalens utformning och om arbetsmiljön kan antas bli god.

Läs mer om skyddsombud på Boverket.se
Läs mer om skyddsombud på Arbetsmiljöverket.se